Tvekat har du gjort
tvivlat
till ingen glädje
det stal bara tid
Hatat har du gjort
sårat
ifrågasatt din
kropp i varje strid
Undrat har du gjort
frågat
om meningen med
alla dina kliv
Men vem är du
att titta ont på kroppen
men vem är du
att titta snett på liv
Till himlens fröjd
är själen åt dig given
av jordens börd
är kroppen högsta giv
Så ställ dig upp
gör slut med dina sorger
gräv ner dem djupt
inunder mörkan sten
Stadigt ska du stå
ståtligt
utan tvekan stark
i armar och ben
Modigt ska du gå
mäktigt
utan tvivel
samlar du din hord
Värdigt ska du slåss
varligt
med frön av kärlek
bygger du vår Jord